onsdag 24 oktober 2012

Bananflugeinvation

Vårt kök är invaderat av bananflugor!! Jag kom hem efter tre dagars resa och möttes av detta. R och barnen hävdar att de slängt ut någon dålig frukt och då brukar de ju försvinna direkt, men ICKE. De här är ÖVERALLT!

L är väldigt irriterad och har googlat fram utrotningsmetoder. Förutom att vi slängt ännu mer frukt och bröd, så har vi prövat två metoder, men ingen verkar fungera hittills (öl eller kok på vatten/ättika/diskmedel/sirap. Det ligger inte minsta lilla drunknad bananfluga i någondera vätska. De som dött bäst är de jag lyckades pricka med kokhett vatten, men det är ingen effektiv metod när vi kommer upp i volym på flugorna.

Någon som har andra bra tips? Som funkar! :)

Kim, vad kul att du kommer till våra trakter igen!! Kan jag så kommer jag förbi, men jag lovar inget...Tipsar vänner och kollegor om att du ska dit!
Jag ska inte ge upp med boken! Jag tror att lyftet kommer. Vad kul att du gillade Rapsbaggarna (undras om det kan finnas tips mot bananflugor där....). Jag får låna den. Tycker Karin varit ojämn med sina böcker, men gillar henne.

Kram Ingrid

tisdag 23 oktober 2012

Böcker och sammanträffande

Jag har varit i Stockholm. Jag hade en skön flygresa dit då jag skippade all "nyttig" läsning och valde en bok istället. PRECIS vad jag behövde. Jag tog med mig två böcker på resan och började med den jag precis lånat. Annars brukar jag alltid ta böcker som är "äldst" först. Jag var i Stockholm med jobbet, men åkte upp redan på söndagen för att passa på att samtidigt hälsa på min syster som bor där.

Första boken blev "Som Zlatan, fast bättre" av Niclas Christoffer. Den handlar om en talangfull fotbollskille som p g a tråkiga omständigheter får ätstörningar. Det märks att författaren har egna erfarenheter av ämnet. Rakt och enkelt skriven.



Jag visade boken för min syster och som den bibliotikarie hon är, tar hon en tur till Bokmässan i Göteborg VARJE år. Jag hoppas komma dit för första gången nästa år. Nu sa hon att hon hade träffat just Niclas Christoffer där i år och fått denna bok signerad. Den här gången hade hon FÅTT en bok också. Det var en tunn gratisbok som heter "Tio stationer" av Jenny Valentine. Då den utspelar sig i Londons tunnelbana tyckte min storasyster att det passade bättre att jag tog den och gav till våra barn. Jag tackade och tittade på den. Sa att jag KANSKE hade hört om författarinnan tidigare, men var inte säker.


Så gick jag för att packa upp min väska och tar fram min andra bok som jag skulle börja på eftersom "Zlatan"-boken ovan var utläst:



Döm om min TOTALA förvåning när jag ser att JUST den boken är skriven av samma författare som den bok jag just fått. Vi har haft den boken lånad från engelska biblioteket i många månader utan att någon börjat läsa den, men NU var jag mogen och DÅ händer det där med "Tio Stationer". Är inte DET ett märkligt sammanträffande så vet inte jag....

Karin, jag håller med, Everlöf är en av mina favorituppläsare, men det har inte riktigt hjälpt än. Jag ger mig dock inte. Lyftet kommer säkert snart för mig också :) . Jo, just att du tyckte om den tyder verkligen på  hur intellektuell du är, ha ha. Hoppas du såg att jag skrivit på Momo-länken hos dig. Snart torsdag! Jippi! Kram.

Allt gott!
Ingrid

lördag 20 oktober 2012

Jag vill så det gör ont

Ni vet hur det är, man börjar läsa (i mitt fall lyssna) på en bok man har rätt höga förväntningar på, man väntar hela tiden på att wowet ska infinna sig, men det kommer inte riktigt loss. Jag tror faktiskt inte jag läst någoning av Kerstin Ekman, men ack så mycket gott jag hört om denna fantastiska kvinna. Mamma och vänner har citerat henne och skulle jag möta henne skulle jag (utan något som helst bättre vetande) säkerligen säga till henne hur bra hon är (enbart grundat på rekommendationer och TV-intervjuer).

Alltså har jag glatt satt igång med boken "Grand final i skojarbranschen":



HELA tiden tänker jag, "den ÄR bra", men sanningen är att jag LÄNGTAR inte alls efter att sätta mig i bilen och lyssna på den. Tvärtom väntar jag bara på att den ska ta slut. Jag vill så det gör ONT, älska boken. Uppskatta alla tidstypiska observationer (även om det inte är min tid så jag kan gå på igenkänning), men istället tycker jag bara att den blir långsam. Kapitlen har namn som jag aldrig sedan kommer ihåg vad de kopplar till, nackdelen med CD-bok jmf med att läsa på riktigt.

Det är inte ens så att det är en dålig bok av Ekman så att jag har haft otur som just valt denna som min första, utan jag VET flera som tycker den här är super, så jag känner mig synnerligen ointellektuell. MEN jag har inte kommit till hälften än, jag väntar på lyftet och tror att det kommer!

Av någon FULLSTÄNDIGT outgrundlig anledning har jag fått för mig att jämföra den med "Potensgivarna" (se nedan) och den har säkert många av er läst. Jag kan inte tänka mig att det beror på något annat än att det är två äldre kvinnor i huvudrollerna. De har inget med varandra att göra och den nedan är otroligt lättsam och lättläst, så det finns ingen som helst anledning att jämföra dem, men tänk om det finns något undermedvetet i huvudet på mig som spökar och sätter fälleben (som man säger för krokben i Skåne :) ) för mig. Vem vet?



Lovar att återkomma med en slutrecension då jag har mer på fötterna."Lyft nu, lyft nu, lyft nu", blir mitt mantra när jag sätter mig i bilen nästa gång.

Karin, jag har redan släppt det :) . Dåliga samvetet alltså. Det är toppen att matkassarna utvecklats så att det finns FLERA olika upplägg. Så var det inte i början och från det danska företaget vi hade har det inte ändrats än. Lovar såklart att berätta hur det blir. Vi börjar nog efter höstlovet...

Kram alla,
Ingrid

torsdag 18 oktober 2012

Bloggpaus

Ja ni, det blev lite oplanerad bloggpaus här. Jag får en känsla av att det är många som har mycket omkring sig, för när jag tittat förbi på många andras bloggar är det väldigt långt mellan inläggen där också. Själv har jag haft mer än fullt upp sedan jag började jobba och det var det jag misstänkte skulle hända. Förra veckan hade jag stort dåligt samvete varje kväll för att jag inte hann blogga. Senaste veckan har jag bara bestämt mig för att jag struntar i det. När klockan är 23 och jag varit i full gång nästan 17 timmar, så ORKAR jag inte blogga. Tyvärr, men jag var nöjd med att jag faktiskt lät bli några dagar utan dåligt samvete. Så kan det gå.

Nu är jag dock här igen :) . Livet rullar på i full fart och jag ska försöka fånga några av höjdpunkterna här. Vi får se hur det går....

Karin, tack för tips om Middagsfrid. Det är de jag lutar åt just nu efter att ha tittat på flera hemsidor för att bilda mig en uppfattning om såväl typ av mat som ursprung på råvaror. Pris har jag inte ens lagt märke till än. Trodde "barnlåda" skulle kunna vara något för oss, men det var FÖR barnsligt. Känns inte som om jag behöver en leverantör för att klara de recepten som jag gör själv ändå, så det blir nog "standardlådan".

Catharina, TACK för feedback om Linas Matkasse. Så bra att ha vänner som prövar OLIKA alternativ. "Barnkassar" är verkligen en bra utveckling sedan vi prövade detta i Danmark. Jag har tittat på hemsidan för den leverantör vi hade där och förvånas över att det i stort sett inte skett någon utveckling alls där. Vi ligger verkligen före i Sverige måste jag säga. Vi var nöjda redan då och jag är säker på att vi blir ännu nöjdare här. Just nu lutar det åt Middagsfrid. Jag gillar att de presenterar hur de tänker när de väljer råvaror, men viltkött, svenskt bacon etc. Det är så jag skulle valt själv och något jag verkligen uppskattar. Helt ok att barnen inte gör vågen varje gång (även om det är trist för kocken!), det är ju ändå viktigt att de får pröva annan mat än det de alltid föredrar själva.
Smart att testa recepten innan de åker in i pärmen!

Astrid, JA lägg ut ditt recept på bloggen! Jag tror inte heller behovet av matkasse är så stort när man är två. Jag längtar efter att äta annan mat, speciellt mer vegetariskt, när vi inte har barnen i den fas de är nu. Dessutom kan man ju gå ut mer på restaurang när man är två :) . Kram.

Ingrid

måndag 8 oktober 2012

Vardagsmat

Jodå, nu är man igång med nya jobbet, men barnen vill ändå ha middag varje kväll.... Vi har fortfarande några minderåriga som är kräsna med maten och jag är innerligt trött på allt vad köttfärssås, pannkakor, tacos, falukorv och vad det nu kan vara, heter. Alltså är jag LIKA glad varje gång jag hittar ett recept som alla barn OCH vuxna gillar. Vår senaste vardagsfavorit är kycklingwraps. Jag skrev att vi bjöd på det när Ylva och hennes tjejer var här i augusti. Häromdagen gjorde jag dem igen och Linnéa frågade om hon fick ta med sig rester till skolan.

Tänkte att KANSKE finns det fler som samlar på användbara recept till vardagkvällarna då det ska gå snabbt och vara gott för alla. Därför kommer nu receptet här, direkt från Arlas hemsida:

Wraps med kyckling, bacon och äpple (35 st)
 
Mumsiga wraps med kyckling, bacon, äpple och curry är jättegoda att bjuda på den stora festen. Lägg fyllningen i tortillabröd och rulla till en wrap.
Wraps med kyckling, bacon och äpple (35 st)

Ingredienser

35 st

2 paket bacon, à 140 g
2 stekta eller grillade kycklingar
4 äpple
1000 g Arla Köket Kesella® kvarg
4-5 tsk curry
sallad
35 små tortillabröd

Gör så här

Strimla baconet och stek det knaprigt i en stekpanna. Låt det rinna av på hushållspapper. Skär kycklingen i små bitar. Kärna ur äpplet och skär i små bitar. Blanda kyckling, kvarg, äpple och curry. Fördela röran på bröden, strö över bacon och lägg på sallad. Rulla ihop till små strutar och fäst med band eller servetter. Tips: Fyllningen kan förberedas.
 
 
Oh la la, hoppsansa, vilket konstigt typsnitt det blev och så, men ni förstår nog ändå. Jag kör inte Kesellautan vanlig Lätt Creme fraiche. Jag gör inte heller 35 i taget :))) .
 
Det blir säkert några veckoleveranser av mat framöver. Gillade konceptet jättebra då vi prövade under vår Danmarkstid. Har förstått att Linas matkasse är populär här, men det finns ju fler.
 
Vad säger ni? Vilka har ni prövat och vilka är ni nöjda/missnöjda med?
 
Stor kram, Ingrid

måndag 1 oktober 2012

Besök & Värmepump nr 2

Samma dag som jag skrivit på kontrakt för nytt jobb, helgen för tre veckor sedan, kom min kompis Anna med familj på besök. Hennes man Michael skulle hjälpa oss att installera en värmepump i huset. Den till poolen fungerar finfint, men vi behövde en som hjälper oss att få ner de väldigt höga uppvärmningskostnaderna i huset. Michael arbetar med värmepumpar varje dag, så han var definitivt rätt man för jobbet.

Värmepumpar är RÄTT stora, så föräldrar och yngsta barnet Nora hade kört ner till oss, medan sönerna tog tåget. Vi hämtade dem och kort därefter kom bilen. Sedan hade vi en riktigt trevlig fredagkväll tillsammans. Våra gäster hade med sig svenska kräftor och det var de enda kräftor vi ätit i år så för oss som gillade det, var det SÅ gott och lyxigt. Utöver det hade jag gjort två pajer enligt nya recept och båda var jättegoda, så jag lägger dem på minnet. Det var länge sedan vi sågs, så vi hade väldigt mycket att prata om.


Hej o hå, fotona från kvällen är verkligen inte mycket att skryta med, MEN
som kompensation för alla bilder ni INTE fått tidigare så delar jag ändå
med mig av denna. Sällskapet var muntrare än fotot ger sken av :) .

Vi fick ett SUPERFINT grytunderlägg i inflyttningspresent och sedan fick jag en present för att jag fått jobb, så vi firade det också.


Kolla in detta otroligt fina grytunderlägg!
Ni får luta huvudet lite åt höger, för jag
lyckades inte vända bilden...
Titta på det fina hjärtat som de gjorde på "beställning"!
Superfint!!
Presenten är starkt reducerad vid det här laget dock... :)

På lördagen ägnade sig papporna helt och fullt åt värmepumpinstallationen. Michael gjorde jobbet och R var hantlangare.

Det mättes och borrades en hel del.
Vissa rör måste luta för att kondens ska ledas ut
om man vill använda pumpen som AC på sommaren.
Arbete skulle göras såväl ute, som inne.
Placering av saker diskuterades flitigt och det Micke kallade "estetiska rådet"
(=undertecknad) hade ganska höga krav.
Utsidans placering där bakom buskarna var "rådet" väldigt nöjt med :) .
Enhet inne nästan färdiginstallerad!

Medan papporna var fullt upptagna inne i huset var vi andra helt överens om att det både var bäst och roligast om vi höll oss undan. Tyvärr kom en del tennis emellan och stökade till vår agenda lite. Såväl J som L höll på att pröva ut lämpliga grupper och på olika tider, så jag körde en del. De andra började i alla fall med en promenad i byn och hamnade på det fina biblioteket. När J var klar med sin tennis åkte vi alla in till stan och åt lunch på ett jättemysigt (och ganska dyrt, jag har helt glömt att det är så mycket dyrare att gå ut här jmf med i England) ställe. Vi hade tur och fick bord, men fick dela upp oss på ett barnbord och ett mammabord. Inte mammorna emot :) .

Efter maten åkte jag iväg på tennis med L medan Anna och resten av barnen tittade runt på stan och i butiker. Det blev en del snygga kläder till gästernas barn.

Hemma bestämde sig barnen för att bada i poolen. Tror de åstadkom det ABSOLUT blötaste poolrummet hittills. Från det har jag bilder, men det är för avklätt för att visa tycker jag.

På kvällen grillade vi och åt chokladmousse innan vi tog en tur till stranden och såg solnedgången. Blåsigt men fint.


Nybyggda populära hus vid vattnet.
Solnedgång
Solnedgång vid piren
På söndagen åkte Anna & Co vidare efter lugn frukost. De skulle hinna med ett släktbesök innan de åkte hem. Tiden hade verkligen gått fort och det var inte konstigt eftersom vi bara hade en dryg dag tillsammans, men det var fantastiskt den lilla tid vi hade och vi är SÅ glada och tacksamma för att Michael hann hjälpa oss med värmepumpen. Den fungerar PERFEKT! (Funderar på vad vi ska göra med alla pengar vi tjänar på billigare uppvärmning....)

Efter lunch lyckades jag med mycket möda och stort besvär hitta till den dans i grannbyn, som J skulle prova på. Vi körde rätt mycket fel och frågade många, samt ringde R för att få hjälp, men till slut var vi på plats och de var sena, så det gick bra. J skulle GÄRNA dansa 10-dans eller pardans eller vad det heter (Let's dance-dans kanske :) ) igen, som han gjorde i DK, men det finns faktiskt ingen sådan dansförening inom väldigt många mil. Nu fick det istället bli någon sorts hiphop/breakdans-variant. Han ÄLSKAR det. I bilen hem andra gången sa han "dans, det är ju liksom min GREJ, mamma". Bättre betyg kunde det inte få.

Sedan var det volleyboll för Malin och R skulle flyga tillbaka till England, så det var bara att kasta sig in i körningar och vardagstänk igen....

The not-yet-desperate housewife, åh så spännande, håller verkligen tummarna för huset! Jepp, vi har vårdcentral här :) .

Astrid, vi har också bytt läkare flera gånger genom åren. För vissa problem spelar det inte så stor roll tycker jag. Har barnen öroninflammation och behöver penicillin, kan vem som helst fixa det, för andra saker är det SÅ skönt att få möte samma person som redan är insatt och har en förförståelse.

Catharina, inflyttningsfesten var SUPER! Ska skriva om den här snart...

Kram i natten,
Ingrid

tisdag 25 september 2012

Vårdcentralen

Under utlandstiden har jag skrivit flera gånger om våra upplevelser från sjukvården där, vilka mestadels varit väldigt bra. Jag har varit skeptisk och inte särskilt positiv till våra tidigare erfarenheter i Sverige och då har det främst gällt möjligheten att få en tid samt misstänksamheten som jag upplevt från flera anställda inom vården.

Efter endast några få veckor efter vår flytt hit, fick jag anledning att ringa vår nya vårdcentral. Döm om min förvåning när jag fick tid redan kl 9 samma dag. Hade samlat ihop en del problem som jag ville avhjälpa innan jag började jobba. Mötte en HELT fantastiskt trevlig, duktig och effektiv läkare. Jag rev av fyra "sjukdomar" på ett bräde och fick hjälp med allt. (Nåja, han talade i alla fall om vad som kunde göras.) Sa till läkaren att jag var jättenöjd när jag gick. Rusade direkt till receptionen och undrade om man fortfarande har "husläkare", för i så fall ville jag ha HONOM. För HELA familjen. Jo, det gick bra, så nu är vi registrerade på en toppenläkare.

I fredags ringde vi återigen Vårdcentralen då J sagt länge att han inte hör så bra på ena örat. Det är ett problem som drabbat alla barnen någon gång då och då, så vi tänkte att det skulle vara bra att få det kollat innan jag började jobba. Ringde kl 9 och de undrade om vi kunde vara där 20 minuter senare! Bara att SNABBT köra upp till skolan och hämta ut det överraskade barnet för en koll hos doktorn. SÅ smidigt!

Alltså måste jag göra offentlig avbön från mina tidigare kritiska inlägg om vårdcentralerna här hemma. Den vi har nu har visat 200% positiva signaler och jag är SÅ glad att jag haft fel tidigare!  Jättekul! Hoppas dock naturligtvis att jag ska slippa kontakta dem så ofta framöver!

Karin, vad snäll du är! Håller med om att det betyder otroligt mycket att kunna se fram emot att gå till jobbet varje dag! Jag är jätteglad att det ordnade sig så bra med jobb för mig. Även dag 2 har varit bra :) .

Märtha, är det SANT? Ska de åka ända dit! SÅ kul för dem och vilken fantastisk upplevelse de kommer att få. Jätteavundsjuk!
Jag hoppas att det ska gå bra på jobbet. Idag har jag suttit i möten. Känner mig väldigt onyttig än så länge, även om chefen säger att jag ska ta det lugnt och låta det ta sin tid att smälta allt nytt. :)

The not-yet-desperate housewife, ja det är sant, väldig tur att det inte var något med barnen! Skolan krävde att L skulle testas för att få flyttas upp. L var bara frustrerad över att allt tagit så lång tid samt att koordinatorn aldrig är på plats. Jag ska återkomma till detta inom kort.

Britt, vad KUL med kommentar från dig!! Spela in på TV:n är inte att tänka på! Det gjorde jag också förr, nu tänker jag inte ens tanken.... Tack för idag! Kram.

Hilde, GREAT! So glad it works!! Yes, you have to give me more details, but I am glad to hear it seems to work fine! Will tell more about L's school shortly... Hugs.

Nu är det så där sent igen och jag ska ju upp till jobbet..................!!!!!!!!!

Kram och godnatt!
Ingrid

måndag 24 september 2012

Nytt jobb!

Den där psykologträffen med tester gick ju ypperligt bra och det var tydligen företaget väldigt nöjda med för på torsdagen för 2,5 vecka sedan ringde de och erbjöd mig jobb!!! WOW, jag hade inte hunnit börja söka några jobb och så blev det så här....

Jag tackade glatt ja och de bad mig komma dagen efter för att skriva kontrakt. Hon nämnde inget om lön eller något annat, så jag funderade på hur den diskussionen skulle bli. Nästa dag var jag på plats hos dem och efter en stund var vi överens om allt. HURRA! Jag hade fått jobb! Nu var det inte så att jag satte igång och storfira direkt precis. Man är ju inte bara anställd, man är ju mamma och fru också....

Alltså åkte jag och STORHANDLANDE inför helgen och sedan hämtade jag R på flygplatsen, men på kvällen blev det lite firande i alla fall....

Nya företaget blev såklart JÄTTEGLADA när jag sa att jag kunde börja jobba redan IDAG. Talade fint om för dem att vi precis bjudit in en bit över 100 pers på inflyttningsfest och att jag gärna ville få det "överstökat" först. Chefen undrade om jag inte ville ha måndagen idag för att vila upp mig :) . Men nej, idag var jag redo och påbörjade en ny fas i livet. Jag var på plats ca 10 minuter före avtalad tid. Satt i bilen och tänkte att det var mina sista minuter i "frihet" och hur oändligt tacksam jag är över de här fem åren jag har fått vara "ledig".

Första dagen har gått jättebra! Alla är väldigt trevliga och hjälpsamma. Min nya chef är super. Dator och mobil är under kontroll. Jag ser fram emot många år med spännande arbetsuppgifter där. Imorgon ska jag få sitta i möten hela dagen. :)

TÄNK vilken FANTASTISK tur jag haft som fått jobb så snabbt efter att vi kommit hem! Jag är verkligen jätteglad!

ALLTSÅ behöver jag tänka på att lägga mig i tid varje kväll så att jag är pigg och utvilad på jobbet ;) . Så då gör jag väl det nu....

Tusen TACK för alla trevliga kommentarer!! Svar och hälsningar på dem kommer imorgon.

Godnatt, Ingrid

söndag 23 september 2012

Strul & IB-gymnasium

Även om jag sammanfattningsvis måste säga att vi är väldigt glada över att vara hemma... Parentes: M hade en LÅNG utläggning i bilen till volleybollträningen häromkvällen om hur BRA det är här och att hon verkligen ÄLSKAR Sverige och sin skola. T o m den enda tjejen i klassen som varit lite svår, är inte så tokig nu, enligt M. Skolan är PRECIS lagom, inte för slapp, inte för tuff, lagom "pressure". Och ALLA lärare är bra. Den dagen var hennes favoritdag, BARA roliga ämnen. Osv, osv. Helt otroligt att höra henne faktiskt! Slut parentes. ......så är inte alla dagar guld och gröna skogar. Verkligen inte.

Det som framför allt varit URJOBBIGT första månaden här är allt datorstrul vi haft och det är inte bara en sak som krånglat, det är flera olika. Bilder som inte laddas in, dator som plötsligt stänger av sig själv, LÅNGSAMT nätverk och saker som försvinner. Ja, och säkert har jag förträngt en hel del andra datorproblem som passerat. Förrförra veckan var jag äntligen hemma lite flera dagar då barnen var i skolan, men då kom också allt i huset och det som hade med flytten att göra, över mig. Jag har inga problem med det som är lätt att ta hand om när jag väl sätter igång, även om det är en del jobb. Packa upp lådor där innehållet har en bestämd plats i huset är HELT ok. Problemen uppstår med de lådor med innehåll som ska upp i t ex en hylla som man planerar att köpa längre fram. Det är jobbigt med saker som är svåra att fixa snabbt hur gärna man än vill...

Något som stört mig är mitt utländska betalkort som fungerar perfekt överallt utom i parkeringsautomater (och fotoautomater ;) ). Det är så frustrerande att man kan handla i alla affärer för hundratals kronor på kortet, men en parkering på 10 spänn, NOPE! Jag har prövat på SÅ många ställen, men ICKE. Nya tågstationen i Hyllie till exempel. Parkeringshus. HUR många internationella turister vill vi ha hit? Ska de instrueras att skaffa svenskt bankkort innan de kan anlända, för PARKERA får de inte göra med utländska kort? Den där veckan upptäckte jag också att OBEMANNADE bensinstationer går bort. Vanlig bensinmack, inget problem. Billig, obemannad, utslängd på åker, NOPE. Hur störigt som helst. Jag har förstått nu att det måste ha med obemannat eller ej att göra, men förstår inte varför. Det är ju ingen som kollar legitimation när man handlar, utan du slår bara din kod. Varför fungerar inte det i en bensinstationssautomat?

När datorn vägrar är ett säkert alternativ STRYKNING. Gärna framför TV:n. Det är nu OTROLIGT tröttsamt att TV-kanalerna blivit så många och TV-apparaterna så mångsidiga att en helt enkel sak som att sätta på TV:n, ska kräva en mindre ingenjörsutbildning. Eller förresten, det har ju faktiskt jag, så då krävs det alltså MER än så... Jag har INTE prioriterat att lära mig nya TV:n eller systemet här. Jag VILL kunna trycka på EN knapp och få igång SVT. Jag vill INTE behöva sätta på "boxar", välja media och enhet, mm mm. STÖN.

Kan man inte titta på TV när man stryker, kan man tala i telefon. Också väldigt effektivt. OM telefonen "når" till strykbrädan. DET gör den inte alltid här. Nej, nya tider innebär billigare telefon OM man kopplar upp sig via bredband. Har jag förstått. Fördel: billigare. Nackdel: mycket annat. Nu har R flyttat om kontaktenheten och KANSKE har vi nu bra telefonkontakt i hela huset. Vi får se... Ingen bensin, ingen dator, ingen TV, inget betalkort, inget körkort, ingen bra telefon, ingen man. Ni FÖRSTÅR att inte alla dagar är lattjolajbans ;) .

Över till något annat.

Vid den där tiden hade L gått ungefär två veckor i skolan och det hade bara tagit en vecka innan hon satte igång med operation uppflyttning igen. Jag hade varit motståndare. Tyckte att hon som är född sent på året skulle passa så bra in i åk 1 tillsammans med alla andra som började på skolan samtidigt. Det var dock flera ämnen som verkligen täckte EXAKT samma saker som hon gjort förra året. Fysik termin 1 skulle innehålla två kapitel i SAMMA bok som de hade i England och där gjorde de fyra kapitel på samma tid. I engelska ska de läsa "Flugornas herre" som hon gjorde för två år sedan i England. Osv. En poäng med att "gå om" ett år (vilket L helt riktigt påpekar att hon inte skulle gjort om hon stannat kvar i England) är att kunna höja sina betyg och vara ännu bättre förberedd inför de kommande två VIKTIGA IB Diploma-åren. Nu slutade ju England för L's del med väldigt bra betyg och jag får erkänna att om hon har betyg 6 av 7 i fysik, så är det högst osannolikt att hon skulle kunna höja det. Har hon otur med proven kan det t o m vara så att hon kan sänkas till 5, speciellt om motivationen p g a upprepning, inte är på topp. Alltså gav jag henne rätt i att hon kanske skulle börjat 2:an i alla fall. Kontaktade IB-koordinatorn och hon sa att för att flyttas upp var L tvungen att göra ett test. Jag försökte få veta vad detta skulle omfatta, men fick inget svar på det. Tisdagen i den veckan gjorde i alla fall L två test, ett i engelska och ett i matte. Hon fick sitta i en "skrubb" och började kl 10. Efter 2 tim var första testet klart och hon skulle gå och få nästa. Koordinatorn hade gått på möte och administration var på lunch. Till slut hittade L någon som hjälpte henne och hittade nästa prov, vilket tog ytterligare 1,5 tim. Inget toabesök, ingen lunch. Jag FATTAR inte att L inte blev tillsagd att äta mellan testen... Fortsättning följer längre fram rörande hur det gått med uppflyttningen...

Onsdag kväll var det föräldrarmöte på gymnasieskolan. Jag var sen dit eftersom J varit på en provlektion i tennis precis innan. Hade faktiskt tillfälligt glömt mötet, så jag hade planerat värsta kvällsmaten, men barnen fick använda ingredienserna och göra något enkelt av dem. Jag hade tur med parkering och flög in i den anrika skolans vackra aula precis när de började. Det var först de båda IB-klasserna som fick info på engelska (alltså ganska få personer) och därefter skulle alla andra åk 1 föräldrar in och de var HUR många som helst! Vid ingången stod stora fina korgar med frukt till oss.

I aulan pratade rektorn, som jag fick ett mycket positivt intryck av. Han berättade grundläggande saker som att de inte ska ta lov utanför de vanliga loven, att IB är den mest krävande gymnasieutbildningen (sa han, själv tror jag fortfarande att Natur och Teknisk är värre...), att det är nytt betygssystem och sedan presenterade han en del nyckelpersoner. Inte många överraskningar, men ändå trevligt. Gick rätt fort. Sedan fick vi gå till ett klassrum och träffa våra barns mentorer. De verkade bra, men jag reagerade på att bara den ena ville prata engelska, den andra bara svenska. Känns lite märkligt på en utbildning som enbart görs på engelska och att det därmed finns ett antal föräldrar som inte pratar svenska. Jag är faktiskt förvånad över att det inte är fler internationella ungdomar i klassen. Det var väldigt kul att få hälsa på några föräldrar och jag hittade de vars barn L är mest med. Lärarna var mycket kortfattade och talade snabbt om att de förstod att vi ville komma hem så fort som möjligt. Märkligt för mig som är van vid mycket och detaljerad info. Dessutom vill jag egentligen inte gå hem när jag precis har kommit dit. Jag är ju DÄR för att jag vill få veta saker. Det kom fika och jag tog chansen att smita bort till IB-koordinatorn för att hälsa, eftersom vi mailat om L's test och uppflyttning. Hon sa att hon skulle till tåget för att åka hem, men att vi kunde boka en tid om jag ville. Det ville jag nu inte, utan det räckte med att jag fick hälsa och trots att jag verkligen förstår att hon behövde gå till tåget, kunde jag inte låta bli att notera att i England har det ALDRIG hänt att någon skolpersonal avvisat mig när jag kommit till dem för att fråga något eller prata. Summa summarum känns det i alla fall som om L valt en bra skola och jag tror hon kommer att få fina år där.

Gick till bilen. DÅ blev jag överraskad när jag insåg att min tur då jag blev INSLÄPPT på mitt utländska betalkort inte varade hela vägen. Problemet var att jag inte blev UTSLÄPPT. Hur knäppt var det? Fick ringa på knappen och skrika personnummer, namn, kontokort, telefonnummer, skostorlek, ögonfärg, antal barn mm........... ;) innan hon öppnade spärren och släppte ut mig. UNDRAR hur många som hörde allt detta...

Snabbt föräldrarmöte hade fördelen att M hann gå på sin volleyboll, vilket jag inte trott att jag skulle hinna hem till. Det var tredje gången och då lossnade det för henne. Spelet gick jättebra, sa hon. Kul!

Nu är det söndag och jag känner att jag är DÖDSTRÖTT. Dags att sova....

Hilde, have you tried writing a comment recently? I have done some changes and wonder if it works better... Please email me and tell all about the new school! Curious! Hugs.

Astrid, så snäll du är! Det ska jag säga till tjejerna. Du såg säkert igår också att L engagerade sig i barnen. M tror jag däremot var lite upptagen med sina egna jämnåriga. Jättekul att träffa Karin, även om vi hade SÅ lite tid att prata denna gång. Kram.

The not-yet-desperate housewife, FY så trist, förstår att ni inte vill vänta mer!! Huset här är lite uppröjt, får nog ta några bilder och lägga ut här snart så du får se lite bättre hur det ser ut :) . Utan kartonger (nästan). Igår kände vi hur underbart det är att ha familj och gamla vänner nära...

Kram Ingrid

onsdag 19 september 2012

Barnvakter

Då våra barn var små hade vi otroligt stor hjälp med barnvaktande. Främst från våra föräldrar, men även från våra syskon. Vi var först med barnbarn på såväl R's som min sida, så våra syskon gick helhjärtat in i allt som rörde våra barn, utan att ha egna små som pockade på uppmärksamhet. Jag känner att jag aldrig har kunnat var den sortens roliga faster eller moster som gjort saker med syskonbarnen på tu man hand, eftersom jag samtidigt haft egna små arvingar. Nu har dock dessa blivit så stora att DE är utmärkta barnvakter och de har tränat på olika barn under åren utomlands, så NU när vi flyttar hem är de fullfjädrade barnvakter till småkusinerna och SOM de har längtat efter att kunna vara mer med varandra. Då faster A frågade om L och M kunde passa småkusinerna måndag kväll för två veckor sedan, när A skulle på föräldrarmöte, så fanns där inga tveksamheter. Ett solklart JA.

Så när vi fått i oss kvällmat anlände faster med kusinerna och sedan pep hon iväg ett antal timmar. Visst är det bra att även jag är hemma, men det är VERKLIGEN inget måste. Rörande barnpassningen gjorde jag inte ETT dugg. Våra tjejer är så duktiga både på att hitta på kul saker att göra och att lösa eventuella problem som uppstår.

Lådan full av Barbiegrejer, som vi hittade när vi tömde förrådet någon vecka tidigare, åkte fram igen och har vi tur, tog småkusinerna med sig en del av sakerna hem när de gick :) .

Kusin S, M och kusin L.
Mycket Barbie-grejer blir det....

Efter Barbie, blev det bad i poolen. När faster kom var nog kusinerna rätt trötta, men nöjda. De somnade gott i bilen på väg hem :) . Vi hoppas få många barnvaktschanser framöver!

Att ha en pool är som säkert alla förstår inte bara kul. Den ska tas om hand också, både i stort och smått. Vi försöker få barnen att ta sitt ansvar redan från början, för annars kommer det aldrig fungera längre fram. Det går... sådär. Denna dag var J tvungen att gå rakt i säng och L hade ett prov dagen efter. M hade torkat poolrummet förra gången och hade VERKLIGEN inte lust att göra det igen. JAG har ju inte ens prövat poolen än ;) . Det var inte populärt, men det blev Malin som fick rycka ut, men med GOD hjälp av undertecknad.

Catharina, tack för mail! Lovar att svara, men inte när :) . Bra f d chefer är verkligen GULD värda! Det finns verkligen många riktigt dåliga chefer, en del mediokra och så några som är fantastiska. De där som man inspireras av, som man kan göra nästan vad so helst för och som får en att utvecklas både med små och stora uppgifter. Det är en gåva att få sådana chefer. Vi får hoppas att vi två får bra chefer nu på våra nya jobb :) . Fantastiskt att din gamla chef hade ditt nummer kvar i presentatören!
Hur gick det för barnen igår? Vad är det för företagsgrej Hugo gör? Lät väldigt spännande!
Det finns alltid något som är roligare än de tråkiga jobben, men ibland måste man ändå ta tag i dem. Hoppas du fick ditt bokslut gjort! Kram.

Kram alla, Ingrid