onsdag 24 oktober 2012

Bananflugeinvation

Vårt kök är invaderat av bananflugor!! Jag kom hem efter tre dagars resa och möttes av detta. R och barnen hävdar att de slängt ut någon dålig frukt och då brukar de ju försvinna direkt, men ICKE. De här är ÖVERALLT!

L är väldigt irriterad och har googlat fram utrotningsmetoder. Förutom att vi slängt ännu mer frukt och bröd, så har vi prövat två metoder, men ingen verkar fungera hittills (öl eller kok på vatten/ättika/diskmedel/sirap. Det ligger inte minsta lilla drunknad bananfluga i någondera vätska. De som dött bäst är de jag lyckades pricka med kokhett vatten, men det är ingen effektiv metod när vi kommer upp i volym på flugorna.

Någon som har andra bra tips? Som funkar! :)

Kim, vad kul att du kommer till våra trakter igen!! Kan jag så kommer jag förbi, men jag lovar inget...Tipsar vänner och kollegor om att du ska dit!
Jag ska inte ge upp med boken! Jag tror att lyftet kommer. Vad kul att du gillade Rapsbaggarna (undras om det kan finnas tips mot bananflugor där....). Jag får låna den. Tycker Karin varit ojämn med sina böcker, men gillar henne.

Kram Ingrid

tisdag 23 oktober 2012

Böcker och sammanträffande

Jag har varit i Stockholm. Jag hade en skön flygresa dit då jag skippade all "nyttig" läsning och valde en bok istället. PRECIS vad jag behövde. Jag tog med mig två böcker på resan och började med den jag precis lånat. Annars brukar jag alltid ta böcker som är "äldst" först. Jag var i Stockholm med jobbet, men åkte upp redan på söndagen för att passa på att samtidigt hälsa på min syster som bor där.

Första boken blev "Som Zlatan, fast bättre" av Niclas Christoffer. Den handlar om en talangfull fotbollskille som p g a tråkiga omständigheter får ätstörningar. Det märks att författaren har egna erfarenheter av ämnet. Rakt och enkelt skriven.



Jag visade boken för min syster och som den bibliotikarie hon är, tar hon en tur till Bokmässan i Göteborg VARJE år. Jag hoppas komma dit för första gången nästa år. Nu sa hon att hon hade träffat just Niclas Christoffer där i år och fått denna bok signerad. Den här gången hade hon FÅTT en bok också. Det var en tunn gratisbok som heter "Tio stationer" av Jenny Valentine. Då den utspelar sig i Londons tunnelbana tyckte min storasyster att det passade bättre att jag tog den och gav till våra barn. Jag tackade och tittade på den. Sa att jag KANSKE hade hört om författarinnan tidigare, men var inte säker.


Så gick jag för att packa upp min väska och tar fram min andra bok som jag skulle börja på eftersom "Zlatan"-boken ovan var utläst:



Döm om min TOTALA förvåning när jag ser att JUST den boken är skriven av samma författare som den bok jag just fått. Vi har haft den boken lånad från engelska biblioteket i många månader utan att någon börjat läsa den, men NU var jag mogen och DÅ händer det där med "Tio Stationer". Är inte DET ett märkligt sammanträffande så vet inte jag....

Karin, jag håller med, Everlöf är en av mina favorituppläsare, men det har inte riktigt hjälpt än. Jag ger mig dock inte. Lyftet kommer säkert snart för mig också :) . Jo, just att du tyckte om den tyder verkligen på  hur intellektuell du är, ha ha. Hoppas du såg att jag skrivit på Momo-länken hos dig. Snart torsdag! Jippi! Kram.

Allt gott!
Ingrid

lördag 20 oktober 2012

Jag vill så det gör ont

Ni vet hur det är, man börjar läsa (i mitt fall lyssna) på en bok man har rätt höga förväntningar på, man väntar hela tiden på att wowet ska infinna sig, men det kommer inte riktigt loss. Jag tror faktiskt inte jag läst någoning av Kerstin Ekman, men ack så mycket gott jag hört om denna fantastiska kvinna. Mamma och vänner har citerat henne och skulle jag möta henne skulle jag (utan något som helst bättre vetande) säkerligen säga till henne hur bra hon är (enbart grundat på rekommendationer och TV-intervjuer).

Alltså har jag glatt satt igång med boken "Grand final i skojarbranschen":



HELA tiden tänker jag, "den ÄR bra", men sanningen är att jag LÄNGTAR inte alls efter att sätta mig i bilen och lyssna på den. Tvärtom väntar jag bara på att den ska ta slut. Jag vill så det gör ONT, älska boken. Uppskatta alla tidstypiska observationer (även om det inte är min tid så jag kan gå på igenkänning), men istället tycker jag bara att den blir långsam. Kapitlen har namn som jag aldrig sedan kommer ihåg vad de kopplar till, nackdelen med CD-bok jmf med att läsa på riktigt.

Det är inte ens så att det är en dålig bok av Ekman så att jag har haft otur som just valt denna som min första, utan jag VET flera som tycker den här är super, så jag känner mig synnerligen ointellektuell. MEN jag har inte kommit till hälften än, jag väntar på lyftet och tror att det kommer!

Av någon FULLSTÄNDIGT outgrundlig anledning har jag fått för mig att jämföra den med "Potensgivarna" (se nedan) och den har säkert många av er läst. Jag kan inte tänka mig att det beror på något annat än att det är två äldre kvinnor i huvudrollerna. De har inget med varandra att göra och den nedan är otroligt lättsam och lättläst, så det finns ingen som helst anledning att jämföra dem, men tänk om det finns något undermedvetet i huvudet på mig som spökar och sätter fälleben (som man säger för krokben i Skåne :) ) för mig. Vem vet?



Lovar att återkomma med en slutrecension då jag har mer på fötterna."Lyft nu, lyft nu, lyft nu", blir mitt mantra när jag sätter mig i bilen nästa gång.

Karin, jag har redan släppt det :) . Dåliga samvetet alltså. Det är toppen att matkassarna utvecklats så att det finns FLERA olika upplägg. Så var det inte i början och från det danska företaget vi hade har det inte ändrats än. Lovar såklart att berätta hur det blir. Vi börjar nog efter höstlovet...

Kram alla,
Ingrid

torsdag 18 oktober 2012

Bloggpaus

Ja ni, det blev lite oplanerad bloggpaus här. Jag får en känsla av att det är många som har mycket omkring sig, för när jag tittat förbi på många andras bloggar är det väldigt långt mellan inläggen där också. Själv har jag haft mer än fullt upp sedan jag började jobba och det var det jag misstänkte skulle hända. Förra veckan hade jag stort dåligt samvete varje kväll för att jag inte hann blogga. Senaste veckan har jag bara bestämt mig för att jag struntar i det. När klockan är 23 och jag varit i full gång nästan 17 timmar, så ORKAR jag inte blogga. Tyvärr, men jag var nöjd med att jag faktiskt lät bli några dagar utan dåligt samvete. Så kan det gå.

Nu är jag dock här igen :) . Livet rullar på i full fart och jag ska försöka fånga några av höjdpunkterna här. Vi får se hur det går....

Karin, tack för tips om Middagsfrid. Det är de jag lutar åt just nu efter att ha tittat på flera hemsidor för att bilda mig en uppfattning om såväl typ av mat som ursprung på råvaror. Pris har jag inte ens lagt märke till än. Trodde "barnlåda" skulle kunna vara något för oss, men det var FÖR barnsligt. Känns inte som om jag behöver en leverantör för att klara de recepten som jag gör själv ändå, så det blir nog "standardlådan".

Catharina, TACK för feedback om Linas Matkasse. Så bra att ha vänner som prövar OLIKA alternativ. "Barnkassar" är verkligen en bra utveckling sedan vi prövade detta i Danmark. Jag har tittat på hemsidan för den leverantör vi hade där och förvånas över att det i stort sett inte skett någon utveckling alls där. Vi ligger verkligen före i Sverige måste jag säga. Vi var nöjda redan då och jag är säker på att vi blir ännu nöjdare här. Just nu lutar det åt Middagsfrid. Jag gillar att de presenterar hur de tänker när de väljer råvaror, men viltkött, svenskt bacon etc. Det är så jag skulle valt själv och något jag verkligen uppskattar. Helt ok att barnen inte gör vågen varje gång (även om det är trist för kocken!), det är ju ändå viktigt att de får pröva annan mat än det de alltid föredrar själva.
Smart att testa recepten innan de åker in i pärmen!

Astrid, JA lägg ut ditt recept på bloggen! Jag tror inte heller behovet av matkasse är så stort när man är två. Jag längtar efter att äta annan mat, speciellt mer vegetariskt, när vi inte har barnen i den fas de är nu. Dessutom kan man ju gå ut mer på restaurang när man är två :) . Kram.

Ingrid

måndag 8 oktober 2012

Vardagsmat

Jodå, nu är man igång med nya jobbet, men barnen vill ändå ha middag varje kväll.... Vi har fortfarande några minderåriga som är kräsna med maten och jag är innerligt trött på allt vad köttfärssås, pannkakor, tacos, falukorv och vad det nu kan vara, heter. Alltså är jag LIKA glad varje gång jag hittar ett recept som alla barn OCH vuxna gillar. Vår senaste vardagsfavorit är kycklingwraps. Jag skrev att vi bjöd på det när Ylva och hennes tjejer var här i augusti. Häromdagen gjorde jag dem igen och Linnéa frågade om hon fick ta med sig rester till skolan.

Tänkte att KANSKE finns det fler som samlar på användbara recept till vardagkvällarna då det ska gå snabbt och vara gott för alla. Därför kommer nu receptet här, direkt från Arlas hemsida:

Wraps med kyckling, bacon och äpple (35 st)
 
Mumsiga wraps med kyckling, bacon, äpple och curry är jättegoda att bjuda på den stora festen. Lägg fyllningen i tortillabröd och rulla till en wrap.
Wraps med kyckling, bacon och äpple (35 st)

Ingredienser

35 st

2 paket bacon, à 140 g
2 stekta eller grillade kycklingar
4 äpple
1000 g Arla Köket Kesella® kvarg
4-5 tsk curry
sallad
35 små tortillabröd

Gör så här

Strimla baconet och stek det knaprigt i en stekpanna. Låt det rinna av på hushållspapper. Skär kycklingen i små bitar. Kärna ur äpplet och skär i små bitar. Blanda kyckling, kvarg, äpple och curry. Fördela röran på bröden, strö över bacon och lägg på sallad. Rulla ihop till små strutar och fäst med band eller servetter. Tips: Fyllningen kan förberedas.
 
 
Oh la la, hoppsansa, vilket konstigt typsnitt det blev och så, men ni förstår nog ändå. Jag kör inte Kesellautan vanlig Lätt Creme fraiche. Jag gör inte heller 35 i taget :))) .
 
Det blir säkert några veckoleveranser av mat framöver. Gillade konceptet jättebra då vi prövade under vår Danmarkstid. Har förstått att Linas matkasse är populär här, men det finns ju fler.
 
Vad säger ni? Vilka har ni prövat och vilka är ni nöjda/missnöjda med?
 
Stor kram, Ingrid

måndag 1 oktober 2012

Besök & Värmepump nr 2

Samma dag som jag skrivit på kontrakt för nytt jobb, helgen för tre veckor sedan, kom min kompis Anna med familj på besök. Hennes man Michael skulle hjälpa oss att installera en värmepump i huset. Den till poolen fungerar finfint, men vi behövde en som hjälper oss att få ner de väldigt höga uppvärmningskostnaderna i huset. Michael arbetar med värmepumpar varje dag, så han var definitivt rätt man för jobbet.

Värmepumpar är RÄTT stora, så föräldrar och yngsta barnet Nora hade kört ner till oss, medan sönerna tog tåget. Vi hämtade dem och kort därefter kom bilen. Sedan hade vi en riktigt trevlig fredagkväll tillsammans. Våra gäster hade med sig svenska kräftor och det var de enda kräftor vi ätit i år så för oss som gillade det, var det SÅ gott och lyxigt. Utöver det hade jag gjort två pajer enligt nya recept och båda var jättegoda, så jag lägger dem på minnet. Det var länge sedan vi sågs, så vi hade väldigt mycket att prata om.


Hej o hå, fotona från kvällen är verkligen inte mycket att skryta med, MEN
som kompensation för alla bilder ni INTE fått tidigare så delar jag ändå
med mig av denna. Sällskapet var muntrare än fotot ger sken av :) .

Vi fick ett SUPERFINT grytunderlägg i inflyttningspresent och sedan fick jag en present för att jag fått jobb, så vi firade det också.


Kolla in detta otroligt fina grytunderlägg!
Ni får luta huvudet lite åt höger, för jag
lyckades inte vända bilden...
Titta på det fina hjärtat som de gjorde på "beställning"!
Superfint!!
Presenten är starkt reducerad vid det här laget dock... :)

På lördagen ägnade sig papporna helt och fullt åt värmepumpinstallationen. Michael gjorde jobbet och R var hantlangare.

Det mättes och borrades en hel del.
Vissa rör måste luta för att kondens ska ledas ut
om man vill använda pumpen som AC på sommaren.
Arbete skulle göras såväl ute, som inne.
Placering av saker diskuterades flitigt och det Micke kallade "estetiska rådet"
(=undertecknad) hade ganska höga krav.
Utsidans placering där bakom buskarna var "rådet" väldigt nöjt med :) .
Enhet inne nästan färdiginstallerad!

Medan papporna var fullt upptagna inne i huset var vi andra helt överens om att det både var bäst och roligast om vi höll oss undan. Tyvärr kom en del tennis emellan och stökade till vår agenda lite. Såväl J som L höll på att pröva ut lämpliga grupper och på olika tider, så jag körde en del. De andra började i alla fall med en promenad i byn och hamnade på det fina biblioteket. När J var klar med sin tennis åkte vi alla in till stan och åt lunch på ett jättemysigt (och ganska dyrt, jag har helt glömt att det är så mycket dyrare att gå ut här jmf med i England) ställe. Vi hade tur och fick bord, men fick dela upp oss på ett barnbord och ett mammabord. Inte mammorna emot :) .

Efter maten åkte jag iväg på tennis med L medan Anna och resten av barnen tittade runt på stan och i butiker. Det blev en del snygga kläder till gästernas barn.

Hemma bestämde sig barnen för att bada i poolen. Tror de åstadkom det ABSOLUT blötaste poolrummet hittills. Från det har jag bilder, men det är för avklätt för att visa tycker jag.

På kvällen grillade vi och åt chokladmousse innan vi tog en tur till stranden och såg solnedgången. Blåsigt men fint.


Nybyggda populära hus vid vattnet.
Solnedgång
Solnedgång vid piren
På söndagen åkte Anna & Co vidare efter lugn frukost. De skulle hinna med ett släktbesök innan de åkte hem. Tiden hade verkligen gått fort och det var inte konstigt eftersom vi bara hade en dryg dag tillsammans, men det var fantastiskt den lilla tid vi hade och vi är SÅ glada och tacksamma för att Michael hann hjälpa oss med värmepumpen. Den fungerar PERFEKT! (Funderar på vad vi ska göra med alla pengar vi tjänar på billigare uppvärmning....)

Efter lunch lyckades jag med mycket möda och stort besvär hitta till den dans i grannbyn, som J skulle prova på. Vi körde rätt mycket fel och frågade många, samt ringde R för att få hjälp, men till slut var vi på plats och de var sena, så det gick bra. J skulle GÄRNA dansa 10-dans eller pardans eller vad det heter (Let's dance-dans kanske :) ) igen, som han gjorde i DK, men det finns faktiskt ingen sådan dansförening inom väldigt många mil. Nu fick det istället bli någon sorts hiphop/breakdans-variant. Han ÄLSKAR det. I bilen hem andra gången sa han "dans, det är ju liksom min GREJ, mamma". Bättre betyg kunde det inte få.

Sedan var det volleyboll för Malin och R skulle flyga tillbaka till England, så det var bara att kasta sig in i körningar och vardagstänk igen....

The not-yet-desperate housewife, åh så spännande, håller verkligen tummarna för huset! Jepp, vi har vårdcentral här :) .

Astrid, vi har också bytt läkare flera gånger genom åren. För vissa problem spelar det inte så stor roll tycker jag. Har barnen öroninflammation och behöver penicillin, kan vem som helst fixa det, för andra saker är det SÅ skönt att få möte samma person som redan är insatt och har en förförståelse.

Catharina, inflyttningsfesten var SUPER! Ska skriva om den här snart...

Kram i natten,
Ingrid