Det är inte klokt vad våra hjärnor processar. Dag ut och dag in. Så som tiderna förändrats är det också fascinerande att den mänskliga hjärnan kunnat hänga med i detta tempo...
Jag tänker närmast på allt vi gör, hur våra hjärnor klarar att sortera alla intryck, vad som är viktigt, vad som går bort. Vanor som sitter i ryggen och tar lite tid att lära om, men när vi gjort det är vi helt inne på det nya. Första dagarna här gick vi till fel sida om bilen när vi skulle köra någonstans. Dessutom väntar vi på att bilstereon ska sätta igång när man startar bilen, för det gjorde den alltid automatiskt i England och vi fick kasta oss över knappen för att få tyst på den. I Volvon i England behövde man inte lägga ur handbromsen utan den gick ur av sig själv när man trampade på gasen, alltså "lyfter" bilen varje gång vi försöker köra utan att lägga ur handbromsen manuellt först. Jag trodde det var fel på bilen för att jag alltid var tvungen att trycka två gånger på startknappen, tills det visade sig att i gamla bilen räckte det med ett snabbt tryck så startade den, här ska jag hålla inne knappen till den startar, jag får inte vara för snabb. Vi har en likadan bil här som i England om än olika årsmodeller, men ändå.
Trots att jag arbetat mycket med produktutveckling själv, så häpnar man ändå över uppfinningsrikedomen och behovet av ständig förändring. Blöjtillverkarna är bäst på detta! De är dock inte dåliga i bilbranschen heller. Jag kan se produktutvecklingsavdelningen framför mig på Volvo. "HUR ska vi få till en ny känsla i nästa årsmodell........ JO man ska kunna trycka några tiondelars sekund kortare på startknappen innan motorn går igång. På SÅ sätt kommer kunderna bli mycket nöjdare eftersom de kommer att spara MASSOR av tid och vara riktigt nöjda med sin nya bil." :)
Linnéa konstaterade igår att lampknapparna sitter så mycket lägre här, än i huset i England. Det hade jag inte tänkt på. Jag inbillar mig att det är en handikappanpassning. Här sitter de väl i navelhöjd ungefär. I Englandshuset i axelhöjd.
ALLA dessa små saker som skiljer, som är helt oväsentliga, som vi om ett halvår inte skulle kunna påminna oss om även om vi tänkte HUR mycket som helst. Det är väldigt märkligt, imponerande och intressant tycker jag.
Vi har flyttat FYRA gånger på FEM år. Jag är förvånad och imponerad själv, för jag gillar VERKLIGEN inte att flytta. Tänk vad mycket våra hjärnor registrerat och tagit in. Tänk bara 100 år tillbaka när många bodde i samma hus, eller kanske två olika, under ett helt liv. Inte behövde deras hjärnor fundera på att lampknappar flyttats till en ny höjd. Om de nu hade en lampknapp över huvud taget, ha ha. Jag vet att ni förstår min poäng i alla fall.
Idag har vi bott en vecka i vårt nya hus. MASSOR har hänt denna första vecka. Varje dag är det något nytt som ska kollas, fixas eller planeras. Sakta men säkert går det framåt. För varje tömd kartong tänker jag att i många kommande år framöver ska jag få MASSOR av tid över på semester, till annat än flyttbestyr. Nu planerar vi att stanna här.
Jättekul att så många av er har lust att fortsätta läsa mina rader. Igår FICK vi faktist nätverk och tillgång till internet. Dessutom har vi därmed också hemtelefon. TOPPEN!!! Underlättar mycket och gör oss alla gladare. Så fort det går så ska jag naturligtvis börja lägga in bilder här också, men ni får ha tålamod med mig ett litet tag till.
The not-yet-desperate housewife, TACK du var först med att kommentera på min nya blogg!! :)
Vad spännande med huset!!! Det var verkligen superfint och faktiskt det bästa av de du visat mig hittills. Det var inte meningen att ni skulle haft de innan, för ni skulle vänta på DETTA! Håller båda tummarna för att detta går i lås. Och helt rätt, rensning är nyttigt oavsett...
BRA att krukan fick ett nytt och bättre liv hos er! Det glädjer mig!
Karin, jag trodde att du skulle bli först med att kommentera för du brukar vara blixtsnabb, men sanningen är att en del andra fick säkert minst 30 min försprång för jag var tvungen att kolla din mailadress. Det kom upp så många för dig så jag fick kolla vilken det var som verkligen gäller nu. Därför är det otroligt att du var nästan först i alla fall :) .
Jag håller HELT med om att en viktig och rolig sak med bloggandet är dokumenterandet! Detta inlägget är ett typiskt sådant. Jag ville sätta på pränt att det finns massor av småsaker som vi pratar om och som vi noterar varje dag just nu, men som om bara ett par veckor kommer att vara som bortblåst i våra hjärnor. Inget viktigt, men.... kul, eller vad jag ska kalla det.
Det är lättare att kategorisera i "blogspot" än i "blogg", för här kan man ha flera etiketter på samma inlägg, det tror jag inte att man kunde i "blogg".
BRA att du förklarade HUR man gör en smart översättning m h a google translate. Jag har förstått att man ska kunna göra det på något sätt men visste inte hur. Nu kan jag berätta om någon frågar.
Catharina, tack för lång kommentar! Jag tycker du gör helrätt med jobbet!! Det är ju bra att kunna förlåta och gå vidare, inte minst för sin EGEN skull. Jag är säker på att det kommer blir SÅ bra. Förstår det du skriver med Moa. Johan har varit på fritidsklubben för första gången idag och lyckligare unge får man leta efter. Han vill inte alls att det ska vara helg, han vill dit imorgon igen :) .
Jag har varit uppe på LCI igår och idag. Jättekul, men jag stupade nästan, det var lite mycket att klämma in det också. Kram.
Kim, TACK! Jag gör ett försök med att fortsätta skriva i alla fall. Vill verkligen göra en bloggdagbok för våra utlandsår som du föreslår! Ska försöka få till det!! Snart ses vi säkert!!
Trevlig helg allihop!
Ingrid
VÄLKOMMEN HEM!
SvaraRaderajag kan förstå hur mycket jobb du har nu, med att komma iordning och allt. När det lugnar ner sig får vi träffas.
Träffade förresten Kim på Nova idag där hon signerade sina böcker. Jättetrevligt.
Jag lovar att fortsätta blogga.
Kram
Er flytt fick mig att vilja läsa min blogg om vår flytt för två år sedan. Såå mycket att packa upp! Ta det lugnt.
SvaraRaderaSpännande med iakttagelser ni gör.
SvaraRaderaVi flyttade hem i söndags och det blir också en liten omställning för oss även om den inte alls är i närheten av er omställning.
Vi har ju bott i stugan i 2 månader och har fått in rutinerna där och vet var allting finns där... nu ska hjärnan ställas om för att komma ihåg var vi har det här.
Barnen och jag har varit i stugan i helgen eftersom Lars har varit på firmafest med över 3.000 pers i Malmö i helgen.
Jag passade på att ha en riktig tjejhelg. I fredags var jag ute och åt med oss nyblivna PM-tjejer (Titti, Sofie och Pernilla) och igår hade jag bjudit ner en väninna.
Idag har Hugo spelat match och han fick göra sitt första mål i en match. Han blev nog förvånad att 1. han sköt på mål (han brukar hitta någon att passa istället) 2. att bollen faktiskt gick in, så han såg inte ens glad ut direkt efter mål... Men efter matchslut så sken han som en sol och var såååååååååååå glad.
Jag hade planerat att vi skulle äta rester ikväll, men nu får vi väl laga nåt godare för att fira vinst och gjort mål...
Kram Catharina
Hej Ingrid!
SvaraRaderaDet känns så annorlunda nu att skriva till dig när vi har träffats
så mycket nu när ni är hemma. Jag har saknat din blogg och jag ska fortsätta läsa den. Trevligt att vi åkte till Nova Lund och
träffade Kim , som var och signerade sina böcker i Akademibokhandeln. Kram Britt
Du kan tro att jag spanade efter Volvos på villovägar i Lomma idag... men lyckades inte se dig. Det känns dock härligt att du HADE kunnat dyka upp där. Jag längtar efter att ses! Jag kan inte heller utläsa det viktigaste om nya bilen - vilken färg har den??
SvaraRaderaKram fr Karin