Jobb då & jobb nu

Med åren, eller med mera tillgänglig tid (?), har jag blivit bättre på av avsluta saker. Då pratar jag inte bara (nästan inte alls faktiskt) om saker och projekt som jag har igång, utan om att avsluta "kontakter". Såsom jag alltid önskat att jag skulle göra, men ofta inte hunnit med eller fått till. Alltså köper jag presenter till bibliotikarier, mäklare och andra som jag känner glädje över att ha haft att göra med, men som är dags att avsluta relationen till, av naturliga skäl.

Nu när vi flyttat hem, har det blivit dags att söka nytt jobb för mig och till dess att jag börjar någon annanstans så är det naturligtvis så att min gamla arbetsplats känns som "mitt jobb", även om jag sa upp mig då jag flyttade till England. Jag har varit där SÅ länge och har väldigt många kollegor som jag tycker mycket om. En del håller jag löpande kontakt med, medan andra blir bara ett glatt återseende när jag kommer dit och hälsar på och däremellan har vi ingen kontakt alls. Då jag la upp mig på Linkedin inför jobbsökarprocessen, var det flera kollegor som önskade mig lycka till med hemflytt och hoppades att vi skulle ses snart.

Då jag haft ett par jobbdiskussioner sista tiden och jag kände att eventuellt skulle något av dem falla på plats, insåg jag att när det inträffade skulle jag inte kunna åka och hälsa på hos de gamla kollegorna, så det gällde att göra det på en gång. Så jag kontaktade jobbet och hörde om jag fick komma och hälsa på en dag. Jag fick besked om att jag var varmt välkommen några dagar senare.

Glatt körde jag därför på torsdagen för två veckor sedan, upp till gamla jobbet. Det mesta var sig likt, men hela entrén och stora fikarummet var ombyggt. SÅ fint! Det är DÅ man känner att man varit iväg ett tag, för NATURLIGTVIS är det så det ska vara. Uppfräschningar med jämna mellanrum. På något sätt hjälper det mig nog att få distans till arbetet och inse att jag har gått vidare någon annanstans :) . I alla korridorer möttes jag av glada miner och kära återseenden. ÅH vad jag gillar mina gamla kollegor!!! Samtidigt såg jag förstås hur otroligt många NYA medarbetare som kommit till sedan jag slutade. De tittade fundersamt på mig och undrade säkert vem jag var som gick omkring där och såg glad ut :) .

Det blev lite småprat här och uppdateringar där, innan jag gick upp till vår VD som jag tidigare haft som chef och som alltid ställt upp för mig och kommit med kloka ord samt ett gott leende. Samtidigt som han kan vara väldigt tydlig och bestämd när det behövs. Jag är honom för evigt tacksam för det helhjärtade stöd han gav mig då vi bestämde oss för att flytta utomlands. Hans egna positiva erfarenheter av utlandstjänster gjorde att han gladdes med mig.

Nu lyste han upp och blev jätteglad då jag kom. Vi satte oss och pratade en lång stund. Han är öppen och generös och gav mig några riktigt bra råd rörande framtida jobb, som verkligen var till hjälp för mig kommande vecka.

När jag kom ner på marknadsavdelningen igen kom en av mina tidigare marknadschefskollegor och frågade om jag ville hänga med på lunch och så gick någon ny MC och någon gammal MC samt marknadsdirektören och jag på lunch. På den välbekanta gamla "Thaien". Det kändes så bra att höra hur det var med dem och vad som händer både privat och på jobbet. Den nya marknadschefen visade sig bo nära dit vi flyttat. Märkligt. Tiden flyger och snart var de (såklart :) ) tvungna att rusa tillbaka för att gå på möten. Det var dags för mig att köra hem. Jag var inte ens i personalbutiken, det skulle jag säkert fått, men jag är ju inte anställd så jag kände inte att jag kunde gå dit själv, även om de som jobbar där kanske också hade blivit glada. På vägen ut mötte jag vår personaldirektör vilket jag också blev superglad för då vi har haft mycket kontakt. Jag vet att det var sista gången jag var där och hälsade på, nej visst kan allt hända, men sannolikheten för något annat är liten, och det kändes VÄLDIGT bra att jag prioriterat en halvdag där för att berätta att vi var hemma och att allt var bra med oss, samt att få höra dem säga detsamma. Naturligtvis var det MÅNGA jag skulle velat träffa som jag inte hann med att gå till eller som var på tjänsteresa, men så hade det varit vilken dag jag än åkt dit. Det kändes som en väldigt bra avslutning på den relation jag haft till detta företag och människorna där under hela 20 år!

Det var mitt jobb då, det var dags att hitta ett jobb nu. Som jag skrivit tidigare har jag varit på några jobbintervjuer och några var faktiskt extra intresserade av mig ;) . Så pass att de bara ville kvalitetssäkra mig m h a en psykolog innan de kunde godkänna mig helt. Dagen efter besöket på gamla jobbet var det därför dags för psykologmöte. Jag tycker sådant är jättekul! Detta var en gedigen genomgång av mig. Jag var där i 5,5 timme! Intervju och fyra tester av olika slag. Går inte närmare in på dessa, men en var en apparat jag skulle titta i och den såg ut att vara från kriget (seriöst!) och bestod av ett "cyklop" där jag skulle trycka in huvudet. Det var helt nytt för mig :) . Hela dagen var väldigt rolig och psykologen var både trevligt och kunnig. Uppenbarligen gjorde jag väl ifrån mig, för redan morgonen därpå (lördag morgon, flitig psykolog!) fick jag psyklograpporten om mig och den var så positiv att jag blev alldeles rörd.

Eftersom det tog så lång tid hos psykologen (och med tanke på den finfina rapporten, kan det ju inte ha berott på att jag var ett svårt fall ;) ), så hann jag inte till flygplatsen i tid för att hämta R som kom hemflygande till oss. I stället fick han ta flygbussen och så möttes vi i affären med fotoautomaten, den som bara tar SVENSKA betalkort. M h a R's kort betalade vi och jag förevigades på fyra bilder lämpliga för körkort. Sedan åkte vi hem och samlade ihop familjen. Underbart med fredag, trots att det inte är den där riktiga ron ännu. Lite för mycket kaos än för det.

The not-yet-desperate housewife, behöver ni uppdatera hyllan som tömdes på barnböcker ;) ? Lite svårare för er att låna från Sverige.... tänker... OM du och Ylva håller någon kontakt framöver, kanske du kunde låna några svenska böcker av hennes flickor. Annars har svenska kyrkan ett bibliotek, vet inte hur mycket barnböcker det kan finnas där. Jag tror inte det är någon kris för era barn än, vi var ju borta fem år, ni har varit iväg två, men jag tror på det där med att aldrig släppa det, utan underhålla läsandet löpande. Jag försöker "jaga" J så att han läser minst 15 min på engelska varje dag nu när vi är hemma. Det bästa är ju om man är ett gäng svenska familjer som har kontakt och kan låna böcker av varandra.
Mmm, vi tycker att vi bor fint här och hoppas att ni kommer hit och hälsar på inom en inte allför avlägsen framtid. DÅ får du berätta mer om Ginkons fördelar... :) Pilstaket vore fint! Önskar jag hade hälften av din kreativitet!!
En dag när "ingenting händer"... hur skulle det vara...
Hur GÅR det för er med hus? Tänker på er! Kram.

Britt, visst ÄR det en bra dag idag!!! Kram.

Astrid, våra vägar kommer alltid vända tillbaka till vår gamla gata med jämna mellanrum, oavsett bibliotek eller ej :) . Oväntade besök av det slaget är alltid trevligt!

Kram Ingrid